Se hit alla ni som någonsin gjort ett pricktest

Idag lever omkring 15% av alla svenskar med någon form av matöverkänslighet.

En allergi kan uppstå närsomhelst i livet. Är man känslig mot mjölkprotein och ägg som barn brukar det försvinna innan man hunnit börja skolan. Andra allergier mot till exempel nötter och fisk hänger, tråkigt nog, oftast med hela livet. Just därför måste vi som matvarumärke vara extra noga med märkningen av våra varor.

Bra att veta om innehållsförteckningen
När man läser en förteckning kan det vara bra att känna till att alla ingredienserna står i fallande ordning, det innebär att det som produkten innehåller mest av står allra först och minst av står sist. Vissa ingredienser är vanligare än andra att man reagerar mot. Därför har EU skapat en gemensam lista på dessa ingredienser som alltid måste anges i ingredienslistan. Även produkter som är utvunna av dessa måste anges. Här är exempel på ingredienser som man noggrant måste märka ut:

Spannmål som innehåller gluten (vete, råg, korn, havre, spelt, kamut eller korsningar mellan dem), Kräftdjur, Ägg, Fisk, Jordnötter, Sojabönor, Mjölk, laktos, Nötter (mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt och Queenslandnöt), Selleri, Senap, Sesamfrön, Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter, Lupin, Blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk)

Kan innehålla spår av – vad?

Om ett allergiskt ämne, eller allergen som det också kallas, hanteras i en fabrik som tillverkar en livsmedelsprodukt kan det vara nödvändigt att varna för det på etiketten. Man skriver då på etiketten ”kan innehålla spår av…”.
Men märkningen är svårtolkad. Finns det spår eller inte? Och om det finns spår, hur mycket? Inom Svensk Dagligvaruhandel har man kommit överens om att försöka minimera den här typen av märkning på egna märkesvaror genom att följa den branschöverenskommelse som gjorts.
Så när vi märkt en vara med ”kan innehålla spår av” betyder det att risken för kontamination av varje allergen är: 

1. Okontrollerbar, det vill säga möjligheten att kontrollera hela processen anses obefintlig, till exempel genom att tillverkningen delvis sker i system som inte kan rengöras med vatten.
2. Sporadiskt förekommande, till exempel om allergenet har detekterats sporadiskt när produktbyten genomförs.
3. Dokumenterad genom rengöringskontroll, testresultat eller säkerställd konsumentreaktion.

Vill man vara säker ska man förstås undvika att äta produkter som är märkta med ”spår av” eftersom man inte vet hur mycket spår det kan finnas. När det gäller våra varor så följer vi alltid branschriktlinjerna om vi ser att leverantören hanterar allergener i sin produktion.

När är ”garanterat fri” garanterat fritt från något?
En märkning med att något är fritt från ett ämne kräver att produktionen har skett under särskilda, kontrollerade former. Man behöver som tillverkare inte anmäla sina fri från-produkter, men man är ändå ansvarig för att produkten verkligen är fri från den allergen som anges. Att som allergisk köpa produkter som är fritt från det man inte tål ska vara tryggt. 

Allergier + lagstiftning = sant!
2011 bestämdes det att allergener enligt svensk lag måste markeras så det syns på förpackningen. vi har strukit under dessa på alla våra förpackningar – allt för att det ska bli enklare för dig i mataffären.